SKA DU AVLA?

Råttungar är bland det sötaste som finns... Men har du kunskap och engagemang nog för att kunna avla seriöst?
Läs gärna "Den ansvarsfulle Uppfödaren - en svårfunnen ras" också!

Visste du att det inom många djurarter inte räknas som seriös avel om man inte har avelsdjur med minst 20 generationer registrerad härkomst?
Hur många råttlinjer kan skryta med det?

Du måste kunna välja bra avelsdjur. Inte bara de söta eller de med en speciell teckning. Du måste kunna avgöra att råttan du sätter i avel verkligen klarar det och att deras ungar kommer att bli trevliga råttor. För vem vill ha råttor som har problem i yngre eller äldre ålder?

Du bör inse ditt ansvar i att ta en kull. I naturen är det de råttor som är bäst anpassade som avlar vidare på sig själva. Där sorteras de icke dugliga brutalt ut av moder natur.
När det gäller sällskapsråttor är det helt andra regler som gäller, men att den bäst anpassade är den enda som för sina gener vidare borde vara självklart. Råttor som har stressproblem, har problem med burkamrater, lätt blir sjuka eller lider av fysiska och/eller psykiska defekter är inga lyckliga råttor, det måste ni väl hålla med om?

Därför är det DU som föder upp råttor som ansvarar för ungarnas välmående. Har du avlat på råttor med okänd bakgrund så de riskerar att förgås i cancer eller rossel för tidigt? eller bli så stressade att de barberar och gnager galler?
Det är ditt val av avelsråttor som avgör huruvida ungarna blir trevliga råttor med så lite lidande som möjligt i sitt framtida liv, både för dem och för deras ägare. Bryr du dig mer om en spännande färg än att du vet att råttan och dess anfäder har bra immunförsvar och starkt psyke är det indirekt du som orsakar det lidande som då uppkommer förr eller senare hos ungarna. Det plus lidande hos deras ägare som blir oroliga och ledsna för sina råttor som måste leva ett jobbigt liv och dessutom betala många veterinärkostnader.


Är du beredd på det?
Att välja föräldrar noggrannt? Att se till att de kommande ungarna får chansen till ett så långt och friskt liv som möjligt tack vare att du klarade av att tänka efter före?

Jag tänkte efter efteråt, jag har sett hur det gått med de kullar jag tyckte var så fina och välplanerade. Hur det gått med råttor som verkade vara tillgivna och perfekta underverk som ungar men blev lidande monster och dog i förtid som äldre.
Vissa gick det hyfsat bra för, men de flesta ångrar jag att jag lät sätta till livet... Och det helt enkelt på grund av okunskap, jag trodde att avel på en Zooråtta kunde inte skada någon.
tänk vad jag bedrog mig, jag glömde dem det verkligen handlade om!
Råttorna.

Var snäll och gör inte samma misstag som jag och många fler gjort, hjälp istället till för att värna om råttaveln och avla fram kullar med högre chans till långa och friska liv där ungarna får må bra både i kropp och själ hela livet.

*skratt* Jag kanske överdriver... Men jag hoppas att någon lär sig något, tänker efter lite och kanske kommer på nya tankar?